Kungsörnens dödliga vapen är inte näbben utan klorna, som
den trycker in in i bytet med hjälp av senor i de kraftiga
fötterna. Klorna är liksom fjädrarna och näbben uppbyggda av
keratin, ett protein som även våra hårstrån och naglar består av.
Örnen besitter en nästan otrolig styrka i förhållande till sin
Storlek.
Den har jag själv fått prov på vid närbildsfotografering från gömsle
uppe bland trädtopparna.
På en utbyggnad i form av träramp hade jag satt fast ett köttstycke.
Då den första kungsörnen i full fart attackerade lockbetet för att med
klorna slita bytet till sig uppstod något som i det närmaste kan liknas med
en jordbävning. Hela gömslet skakade och vajade när örnen använde
rampen som trampolin i sina målmedvetna försök att få loss köttet.
Man kan lätt tänka sig vilken chock som omedelbart drabbar ett
bytesdjur, utsatt för ett sådant våldsamt angrepp, genomborrat av
uppsättning vassa och starka klor som bara greppar hårdare och
hårdare ju mer fångsten kämpar emot.
Först när livet flytt och bytet stillnat lossar örnen greppet.
The golden eagles most deadly weapon is not the beak but it's claws, which it forces down into it's prey with the help of tendons in it's strong feet. The claws are like it's feathers and beak made up of ceratin, a protein which also our hair and nails are made of.
The golden eagle possesses an almost unbelievable strength compared to it's size.
This I have seen for myself when doing close up shots from my hideout in the treetops.
I put meat on an extension of wood.
When the first golden eagle at full speed attacked the meat with it's claws, something happened that could be compared with an earthquake. The whole hideout swayed and vibrated when the golden eagle used the extension as a springboard to rip the meat loose.
You could easily imagine what a shock it would be for a prey to get penetrated by those claws that only grips harder the more it struggles.
It's not until life escapes the prey and it calms down that the eagle loosens it's grip.
